Hans kyss var djup och härlig. Jag förlorade mig helt i ögonblicket. I nästa stund drog han sig undan, gick tillbaka till sitt skrivbord och jag såg oförstående på honom. Nu fick han bestämma sig! Men innan jag hann bli arg skakade han på huvudet och sa med ett leende "Du gör mig alldeles galen, fröken..!"
 
Jag kan knappt tro att det här faktiskt är delar ur mitt liv. Att allt det här har hänt, även om det var snart tre år sedan. Det känns så lustigt att se det i text, i vanliga fall så känns allt mer verkligt och påtagligt när man skriver ner det, men i det här fallet så är det precis tvärtom. Desto mer jag skriver desto overkligare känns det. Men jag måste få det ur mig! Jag har gått och hållt på det här så länge. Den här hemligheten som är så svår att bära. Min bästa vän har för länge tröttnat på att höra mig tjata om Honom och jag behöver verkligen prata om det. De flesta ser ner på "älskarinnor" och tycker att de stjäl andras män. Jag håller förstås inte alls med!
 
Jag har inte gjort någonting fel. Allt jag har gjort är att ha sett en man som jag attraheras av och flirtat med honom. Vad han sedan gör är varken mitt fel, mitt beslut eller ansvar. Det är han som har brutit ett löfte, inte jag. Det är inte mitt ansvar att gå runt och se till att andra mänskor tar ansvar och håller det de lovar. Vad frun beträffar är det inte någon jag känner eller bryr mig om, så jag kunde inte bry mig mindre.
 
Jag ser efter MIG och MINA behov, tar ansvar för MIG och MINA känslor och jag förväntar mig samma sak från mina medmänniskor. "Behandla andra som du själv vill bli behandlad" är mitt motto. Enkelt.
 
Men att vara "den andra kvinnan" är ofta jobbigt. Även om det är härligt och nervkittlande den mesta delen av tiden så finns det många nackdelar med att inte vara no1, att inte bli prioriterad och att man aldrig får ta på varandra när någon annan är i närheten. Dock trivs jag i rollen. Jag skulle absolut inte vilja ha det på något annat sätt. Jag vill inte vara den grå, tråkiga, föråldrade vardagen, jag vill vara fantasin, flykten och friheten.
 
Den kronan bär jag gärna...
 
 

My crown

Allmänt En kommentar
Hans kyss var djup och härlig. Jag förlorade mig helt i ögonblicket. I nästa stund drog han sig undan, gick tillbaka till sitt skrivbord och jag såg oförstående på honom. Nu fick han bestämma sig! Men innan jag hann bli arg skakade han på huvudet och sa med ett leende "Du gör mig alldeles galen, fröken..!"
 
Jag kan knappt tro att det här faktiskt är delar ur mitt liv. Att allt det här har hänt, även om det var snart tre år sedan. Det känns så lustigt att se det i text, i vanliga fall så känns allt mer verkligt och påtagligt när man skriver ner det, men i det här fallet så är det precis tvärtom. Desto mer jag skriver desto overkligare känns det. Men jag måste få det ur mig! Jag har gått och hållt på det här så länge. Den här hemligheten som är så svår att bära. Min bästa vän har för länge tröttnat på att höra mig tjata om Honom och jag behöver verkligen prata om det. De flesta ser ner på "älskarinnor" och tycker att de stjäl andras män. Jag håller förstås inte alls med!
 
Jag har inte gjort någonting fel. Allt jag har gjort är att ha sett en man som jag attraheras av och flirtat med honom. Vad han sedan gör är varken mitt fel, mitt beslut eller ansvar. Det är han som har brutit ett löfte, inte jag. Det är inte mitt ansvar att gå runt och se till att andra mänskor tar ansvar och håller det de lovar. Vad frun beträffar är det inte någon jag känner eller bryr mig om, så jag kunde inte bry mig mindre.
 
Jag ser efter MIG och MINA behov, tar ansvar för MIG och MINA känslor och jag förväntar mig samma sak från mina medmänniskor. "Behandla andra som du själv vill bli behandlad" är mitt motto. Enkelt.
 
Men att vara "den andra kvinnan" är ofta jobbigt. Även om det är härligt och nervkittlande den mesta delen av tiden så finns det många nackdelar med att inte vara no1, att inte bli prioriterad och att man aldrig får ta på varandra när någon annan är i närheten. Dock trivs jag i rollen. Jag skulle absolut inte vilja ha det på något annat sätt. Jag vill inte vara den grå, tråkiga, föråldrade vardagen, jag vill vara fantasin, flykten och friheten.
 
Den kronan bär jag gärna...