Daddy issues

Kommentera
 
 
Innan jag går vidare vill jag berätta lite om mig själv. Det kanske gör det hela lättare att förstå. Kanske gör det inte det. Hur som helst så är det mitt sätt att berätta bakgrunden till det hela.
 
Jag har seriösa "daddy issues".
Innan jag var född lämnade min pappa min mamma.
Eller ja, egentligen var de aldrig tillsammans. Mamma hade ett återkommande one-night-stand ett tag.
Han vägrade erkänna mig som sin dotter, trots att mamma begärde ett DNA-test. De bråkade väldigt mycket och tillslut så hade han gjort min mamma så upprörd att hon bad honom dra åt helvete och sa att han fan inte kunde komma och ångra sig sedan, att hon skulle hitta någon som var en mycket bättre pappa än vad han någonsin skulle kunna vara.
 
Sagt och gjort. Typ. Eller inte.
Mamma valde att låta mig tro att en alkoholiserad kvinnomisshandlare var min pappa. I och för sig var han pappa till mina övriga halvsyskon och han skickade pengar och presenter, men utöver det såg jag aldrig röken av honom.
Förutom en gång då han dök upp spontant och stannade flera dagar under vilka han låg och kedjerökte i soffan, tuggade nikotintuggummi som han lämnade fastklämda under vardagsrumsbordet och ropade åt mamma att passa -upp på honom. Vilket min konflikträdda mamma naturligtvis gjorde. Jag var då kanske 7-8 år och satt i soffan mittemot med ögon stora som talrikar. Vem fan var det här?
Ingenting värre än så hände den gången och jag har inte sett honom sedan dess. Han dog för några år sedan, 55 år gammal. Hans kropp gav upp tack vare alkohol och cigarretter. Han visste inte vem han var, var han var och kände varken igen sina biologiska döttrar eller mamma. Han dog på sjukhemmet där han bodde tillsammans med dementa pensionärer.
 
För att komma tillbaka till mig och min pappa; naturligtvis ångrade han sig. Inte på en gång, men efter ett halvår ungefär. Också han dök upp spontant hemma hos oss och ville ta med sig mig till ett av hans ragg för att imponera. Naturligtvis sa mamma nej. Man tar inte med sig ett halvårsgammalt barn bara sådär. BIlens däck rev i gruset när han åkte därifrån.
 
Nästa kontakt jag skulle ha med honom var när jag var 11 år. Det ringde på vår hemtelefon och jag svarade. En främmande mansröst hördes på andra sidan "Hej gumman! Är din mamma där?"
Jag vet inte hur, men på något sätt förstod jag. Jag gav luren till min mamma och gick till mitt rum, stängde dörren, satte på mig mina hörlurar och ritade mig själv indräkt i blod med en motorsåg i händerna.
 
Under hela min uppväxt har jag känt mig föräldralös. Jag har identifierat mig med Roald Dahls Matilda, Harry Potter och i stort sett alla andra föräldralösa fiktiva karaktärer man kan komma på. Min barndom var otroligt ensam. Min mamma led av svår depression, vilken gick obehandlad. Hon förvisso inte en droppe alkohol och det enda hon var beroende av var nikotin. Jag antar att jag kunnat ha det värre, för jag vet att hon gjorde sitt bästa efter förmåga, men jag hade aldrig chansen att få vara ett barn. Det var jag som såg till att räkningarna blev betalda, att vi hade mat på bordet vid middagstid, att huset var städat, att jag gick och la mig i tid, att jag kom upp på morgonen och så vidare.
 
Allt det här gjorde också att jag blev väldigt lillgammal, jag hade inga vänner i skolan, hade konstiga kläder och var äcklig, utfryst och hatad.
 
Så naturligtvis blev det som det blev när jag kom i puberteten och började intressera mig för pojkar, eller ja, män...
Kategori: Allmänt
Taggar: 26 år äldre man, Ms. Tress, affair, barn, bekännelse, confession, crush, daddy issues, depression, ensam, forbidden love, fuck it, fuck itt, fuckit, fuckitt, förbjuden kärlek, gift man, gifta män, hett, hot, kontor, kontorskärlek, kärlek, mistress, män är svin, office love, relation, sex, yngre kvinna, äldre man, äldreman, älskarinna;