Han är 26 år äldre än jag...

Kommentera
Han är 26 år älde än jag.
Älskar jag honom?
Jag tror det.
Hur kan man inte älska någon med ett så härligt leende, perfekt silvergrått hår och så fantastiskt snälla klarblå ögon? Hur kan man låta bli att älska någon som honom?
 
Vi träffades för snart tre år sedan. Jag hade börjat ett nytt jobb och han skulle lära upp mig. Jag kunde knappt prata när han var i närheten och blev alltid sådär obekvämt medveten om mig själv, ni vet? Man känner varje bit av tyg som nuddar ens kropp, läpparna är kanske lite för torra, är de inte? Eller?
 
Varje gång jag hörde hans röst i korridoren utanför reste sig varje hårstrå på min kropp. Jag hoppades att det var mitt kontor han var på väg till. Hoppades att det inte var det. Syntes det på mig att jag svettades? Svettades jag ens eller... "Hej K!" Ett försök till ett glatt och välkomnande leende och en släng med det blonda, varsamt lockade håret. "Ja, absolut, det går jättebra!" ,,, "Eller jo, det är faktiskt en sak du kan hjälpa mig med, om du har tid?"
 
Jag får den där varma, pirrande känslan fortfarande när jag tänker på det. Ännu mer när jag skriver om det såhär, det blir ännu mer påtagligt på ett sätt.
 
Gifta män.
Gifta äldre män.
Gifta äldre män med ett härligt leende, perfekt silvergrått hår och så fantastiskt snälla klarblå ögon.